Bakgrund
Under den senaste tiden när stora bränder härjat och härjar i Sverige har tydliga brister i det svenska brandförsvaret aktualiserats. Bristerna har resulterat i att enorma mängder skog helt i onödan har brunnit upp och att vi istället har fått kalla in kostsam hjälp ifrån andra länder. Kostnadsbesparingar har varit motivet till nedrustningen av brandförsvaret – samtidigt som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har lagt stora summor på forskningsanslag till ett antal studier kring genus.
MSB har prioriterat att fördela 26 miljoner av myndighetens begränsade resurser på dessa genus-studier i stället för inköp av till exempel adekvat utrustning för brandbekämpning. Vad har vi då fått för våra skattepengar i form av dessa studier? Nedan följer en översiktlig genomgång och analys av en av de aktuella genusstudierna – ”Genus, risk och sårbarhet”. Analysen som följer fokuserar på metod, urval, validitet, resultat och nytta.
Sammanfattning
Författaren av rapporten, genusforskaren Mathias Ericson* har som enskild forskare fått möjlighet att skriva fram ett problemområde och föreslå en forskningsinriktning. Den studie han sökte och fick medel för bygger vidare på Ericsons tidigare forskning om betydelsen av maskulinitetsnormer inom organisationer som hantera risker, med ett specifikt fokus på räddningstjänst och brandmannayrket.
”Rapporten beskriver hur ett genusperspektiv kan bidra till kunskap om hur begreppen risk och sårbarhet används inom krisberedskap. Studien undersöker hur genusbaserade normer och maktordningar befästs i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser, men även hur genusordningar utmanas och perspektiven kan breddas på vad som är en kris, vem som agerar och vad som är skyddsvärt”
Metod
Studien är utförd med kvalitativ metod – genom observation och intervjuer.
Kvalitativ metod innebär insamling av data genom att man söker kunskap och förståelse främst genom observationer och intervjuer – till skillnad från kvantitativ metod som är insamling av siffermässig data eller kvantifiering av data till siffror. Resultatet av en kvalitativ studie är beroende av forskarens tolkningar av insamlad data och därmed dennes objektivitet eller subjektivitet.
En kvalitativ studies resultat är som sagt beroende av forskarens tolkningar av datainsamlingen. En persons tolkning kan sällan vara helt objektiv men kan vara mer eller mindre subjektiv. Ericson som i det här fallet är tolkaren, skriver följande om sig själv: ”I min forskning har jag med utgångspunkt i feministisk teori, kritisk maskulinitetsteori och kultursociologiska perspektiv intresserat mig för räddningstjänst, risk och krishantering.”* Här får vi alltså lite information om vilka glasögon som är på vid observationerna, intervjuerna och tolkningen av insamlad data.
Urval och validitet
Urvalsförfarandet av undersökningsdeltagarna till intervjuerna gick till på följande vis:
”När jag bett om en intervju har jag förklarat att jag haft ett särskilt fokus på genus, vilket lett till att jag främst fått kontakt med personer som var intresserade av vad ett sådant perspektiv skulle kunna tillföra. Jag har intervjuat 13 personer som arbetade med krisberedskapsfrågor inom kommun, länsstyrelsen eller MSB”. De som intervjuats var mellan 30-50 år. Två män och 11 kvinnor”
Urvalet av undersökningsdeltagare har därmed i det här fallet skett genom ett så kallat tillgänglighets–urval, vilket kraftigt kan begränsa validiteten. Handplockade urval bör alltid eftersträvas där så är möjligt.**
Urvalet i en kvalitativ undersökning ska vara representativ för populationen. Populationen antas i det här fallet vara – alla de individer som arbetar med krisberedningsfrågor inom kommun och länsstyrelse och MSB. Av dessa har alltså bara personer som redan tycker att det är viktigt med ett genusperspektiv anmält sig – tretton personer totalt, varav elva kvinnor och två män. Undersökningsdeltagarna kan därmed knappast anses som representativa för populationen.
Även könsfördelningen på undersökningsdeltagarna kan vara en bakomliggande faktor som påverkar resultatet i studien. Att det är 85% kvinnor och 15% män som deltagit i studien kan anses något paradoxalt – då Ericsons hela utgångspunkt för studien grundar sig på antagandet att det råder brist på jämlikhet mellan män och kvinnors representation i utarbetandet av risk och sårbarhetsanalyser.
Resultat
Genom hela rapporten och inte minst i resultatdelen förekommer påståenden som helt saknar uppbackning i form av empiri eller referenser till tidigare forskning förslagsvis inom naturvetenskap eller psykologi, vilka utgör vetenskapliga grundstenar i studerandet av människan och dess beteende. I stället görs olika påståenden med stöd av slagord eller genus-värdeord och fraser som är internt skapade inom genus-sfären, såsom – ”maktordningar”, ”genusordningar” och ”kritisk maskulinitetsforskning”. Dessa ord och fraser saknar helt empiri och utgör endast intern-fakta och interna sanningar som sedan refereras till i cirklar inom genusforsknings-grenen.
Efter att med en utgångspunkt i feministisk teori, kritisk maskulinitetsteori och kultursociologiska perspektiv ha observerat en verksamhet och intervjuat elva kvinnor och två män, som valde att bli intervjuade i studien för att de tycker att det är viktigt med ett genusperspektiv i verksamheten – har Ericson kommit fram till följande resultat:
”Sammantaget visar studien att genusordningar behöver knytas till verksamhet och till vilka former av kompetenser som ger status inom detta fält. Kopplingen mellan genus, risk och sårbarhet är tydlig i vilka former av professioner som engageras och får inflytande. Fältet orienteras mot professioner som är starkt färgade av maskulina normer, så som militärer, poliser och räddningstjänst.
En av studiens övergripande slutsatser är att genusperspektiv inte ska ses som något som läggs till eller ska tillföras, utan bidraget är istället att lyfta fram att genusordningar utmanas och synliggörs i det arbete som redan pågår. Studien kan förhoppningsvis sätta ord på igenkännbara spänningar och mekanismer.”
Samhällets resurser är begränsade och frågan är – om 26 miljoner kronor av våra skattepengar ska användas till att genusforskare ska befästa grenens pseudovetenskapliga teorier, i studier med ytterst tveksam validitet och ett resultat vars nytta för myndigheten starkt kan ifrågasättas.
Klicka här om du vill läsa hela artikeln om MSB på Ledasidorna.se
Referenser
Författaren: https://www.gu.se/omuniversitetet/personal?userId=xermat *
Rapporten: https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/28491.pdf
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi – att låta en värld öppna sig. Stockholm: Liber **
Hassmén, P. (1999). Att författa en vetenskaplig rapport. Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Har sökt information från MSB om den exakta storleken på anslaget denna studie beviljades men har ännu inte fått något svar. Summan 8 miljoner är baserad på vad liknande genus-projekt har fått i anslag. ***
