Händelsen natten till den 15 maj där bland annat Paolo Roberto blev gripen för sexköp i en razzia på Östermalm, förde upp trafficking på den mediala agendan.

Trafficking hade kunnat begränsas betydligt – genom att legalisera försäljning och köp av sex via registrerade verksamheter, tillsammans med strategin som Sverige till viss del redan har; förbud av köp via icke registrerade verksamheter. Rättsväsendets resurser kan då i stället allokeras till att sätta hårt åt de som ägnar sig åt trafficking och illegala sexköp.

Ska lagar i ett samhälle fungera som ett skydd för oss medborgare eller som begränsande av vår frihet och fria vilja? Om någon frivilligt vill sälja sex, det sker under ordnade former och någon vill betala för det – vad har då andra människor som lagstiftar egentligen för rätt att döma ut det eller förbjuda det. De flesta skulle förmodligen inte köpa sex i vilket fall då det kan ta emot att ha sex med någon som egentligen inte är attraherad av dig utan bara gör för det för pengarna. Naturligtvis är det även viktigt att visa respekt mot sin partner ifall en sådan finns, då sexköp förmodligen skulle skada den andra oerhört känslomässigt.

Det kan tyckas som en önskedröm och moraliskt överlägset att ingen varken behöver sälja eller köpa sex. Dock finns det människor som inte får till det på annat vis och sexdrifterna, dvs. efterfrågan kommer aldrig att kunna lagstiftas bort – det kommer därför alltid skapas en marknad för utbyte av sex oavsett, även om det behöver ske illegalt.  Det kommer också alltid finnas de kvinnor/män (dvs. utbud) som tex. hamnat i ekonomiskt trångmål eller vill tjäna pengar till ett lyxliv – som är villiga att erbjuda sin kropp i utbyte mot betalning.

Eftersom det är olagligt att köpa sex i Sverige skapas naturligt en marknad i den undre världen där främst unga kvinnor och män kan brutalt utnyttjas. Studier visar att internationella traffickingligor flyttar sin verksamhet dit det är mest gynnsamt. Faktorer på den svenska marknaden som tyvärr kan vara mycket gynnsamma är att vi har en av Europas sämsta gränskontroller*, låg brottsuppklarningsgrad samt att det estimeras befinna sig flera hundra tusen människor här illegalt**, vilka kan fungera som en stark rekryteringsbas till verksamheter i den undre världen.

Legala sex-verksamheter skulle förutom att skydda dem som säljer sex mot våld och ekonomiskt utnyttjande ge skatteintäkter till staten. De kriminella betalar ingen skatt och bidrar inte till systemet men kan trots detta ändå avnjuta förmåner från systemet såsom tex. sjukvård och bidrag, vilket skapar parallella system där bara de laglydiga bidrar och de kriminella bara utnyttjar.

En gedigen studie från Stanford 2018 kom fram till att en hybrid av ”the Dutch and the Swedish-model” utgör den optimala modellen för att reducera trafficking. Referensmodellen innebär; att tillåta ”registrerad” försäljning och köp av tjänsten som i Nederländerna och förbjuda köp av all icke registrerad prostitution bedriven av tex. människohandlare.  Amnesty International har beslutat att stå bakom avkriminalisering i denna form***

Det har förts ett krig mot droghandeln och prostitution i hela vår moderna tid och hur har det fungerat känner ni? Människor fortsätter att köpa sex och ta droger för vi kan som sagt inte lagstifta bort den inre viljan och våra naturliga drifter.

Vi bör ha lagar som hindrar människor från att skada andra – inte för att moraliskt hindra människor från att göra det de vill och känner för.

 

Referenser:

* https://www.expressen.se/kvallsposten/granspoliser-rapport-undanholls-infor-valet/

** https://www.gp.se/ledare/ingen-vet-egentligen-hur-många-som-bor-i-sverige-1.20955457

*** https://web.stanford.edu/~perssonp/Prostitution.pdf

 

 

 

erika
erika.ohlsson@gmail.com

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *