Vi kan nu bevittna hur myndighet efter myndighet i Sverige bedriver sina verksamheter i en ideologisk riktning, utan hänsyn till verksamhetens eller landets bästa. Migrationsverket har till exempel beviljat uppehållstillstånd till den nuvarande irakiska försvarsministern och förmodligen till väldigt många andra som inte heller borde ha fått det. Medan svårt sjuka svenskar som arbetat och betalt in till systemet hela livet, får avslag och indragen sjukpenning, har Försäkringskassan delat ut sjukpenning i flera år till den irakiske ministern Najah al-Shammari. Uppenbarligen eftersom han befinner sig i Irak, har han inte heller behövt (som hederliga svenskar) vara tvungen att gå på regelbundna läkarbesök för att få sin sjukskrivning förlängd.

Det uppdagades även för ett tag sedan att Svenska Institutet marknadsför Sverige utomlands som ett land du kan komma till och ha rätt till att ta del av välfärd och generösa bidrag. När skogs-bränderna härjade i Sverige förra sommaren blev det tydligt att Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap inte har prioriterat kärnverksamheten inom just samhällsskydd och beredskap, utan istället till exempel delat ut 26 miljoner i anslag till genusstudier inom brandförsvaret. (läs mer här om dessa genusstudier: http://www.erikaohlsson.se/min-opponering-pa-en-av-de-msb-finansierade-genusforsknings-studierna/). Detta är bara ett axplock av hur direktörer och anställda inom myndigheter leker postmodernistisk lekstuga med våra surt förvärvade skattepengar.

Politiker är många gånger okunniga tyckare som kommer med mer eller betydligt mindre lysande idéer – men här ska vi ha sakkunniga tjänstemän som gör beräkningar och analyser av förslagen, samt stoppar dessa om de är skadliga för verksamheten och skattebetalarna. Problemet är att dessa tjänstemän sedan 1976 inte har behövt stå ansvariga för sina beslut, hur skadliga de än har varit för verksamheten.

Avsaknaden av ett riktigt tjänstemannaansvar möjliggör för tjänstemän att bedriva verksamheten i en riktning som inte nödvändigtvis gynnar verksamheten och finansiärerna, det vill säga skattebetalarna.

Den före detta polischefen ”the untouchable” Dan Eliasson är förmodligen det mest talande exemplet på hur brist på kompetens som Generaldirektör har föga betydelse, om du bara lyder och driver verksamheten rakt i den ideologiska riktningen regeringen säger åt dig att driva den. När verksamheten går så dåligt att det inte går att dölja längre, hur många email som ens raderas – entledigas inte en sådan lojal politruk utan flyttas bara vidare till nästa, av skattebetalarna, högavlönade top-position.

Tjänstefel leder i normalfallet inte till rättsliga prövningar utan i stället till interna prövningar hos myndigheternas ansvarsnämnder, som till skillnad från domstolsprocesser dessutom inte är transparenta. Förutom Transportstyrelsens GD Maria Ågren, har INGEN myndighetschef någonsin avskedats. Beslut om ett avskedande fattas i så fall av Statens ansvarsnämnd.

Varje år beslutar regeringen om regleringsbrev för myndigheterna. I regleringsbrevet står det hur myndigheten ska arbeta och hur mycket pengar den kan använda. Regeringen styr därmed hur myndigheterna ska arbeta.

Här finns alltså stort utrymme för politiker och tjänstemän att tillsammans driva fram och verkställa ideologiska beslut – som till exempel att ge stora anslag till genus-”forskning” och projekt som inte har något vetenskapligt stöd eller mätbar nytta för alla de verksamheter där dess idéer ska implementeras. I många museer verkar det numera finnas en text bredvid föremålen, där författaren har tagit sig rätten till tolkningsföreträde av föremålet utifrån sitt ”genusperspektiv”, för vilket vi skattebetalare återigen har fått stå för notan. När verksamheter drivs åt fel riktning finns det stor risk att de individer som anser att det ska fokuseras på kärnverksamheten förflyttas eller slutar självmant för att de inte vill driva igenom skadliga politiska beslut.

Kvar blir jasägare som följer den politiska agendan men kanske inte är de mest kompetenta. Har du en narcissistisk ådra är detta ett perfekt system. En narcissists mest framträdande egenskap är just att det viktiga är att tillfredsställa de egna behoven före allt annat.

Narcissister söker ledande roller och blir ofta genom slughet valda till ledande roller av andra. De agerar utefter vad är i sitt eget bästa intresse och riskerar gärna andras behov och intressen för att nå sina egna mål. I ett system som vi har i Sverige idag har en sådan person allt att vinna på att följa den politiska agendan hur skadlig den är, och riskerar absolut ingenting.

Det kan debatteras i plenisalen och i media hur mycket som helst, om allt som inte fungerar i Sverige men först när ansvar kan utkrävas kan vi få någon ordning på det här torpet. Som systemet är utformat nu ligger myndigheters och Sveriges välmående i händerna på mänsklig moral – och när det kommer pengar eller en fin post under näsan så vet vi hur det ofta går med den. Innan vi får till lagar och förordningar där myndighetspersoner och tjänstemän hålls ansvariga för sina handlingar kommer skadliga ideologiska beslut och korruption kunna fortsätta att flöda och svenska skattkistan fortsätta att blöda.
    

För tidsbokning och kontakt: Info@erikaohlsson.se

erika
erika.ohlsson@gmail.com

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *