Etikettarkiv: beteendevetare

KUHNS TEORI: POLITISK KAOS-FAS LEDER TILL PARADIGMSKIFTE

Klicka här för att läsa min artikel på ledarsidorna.se


Det har efter valet gått tre månader, och efter lika många sonderingar är det ännu inte något självklart politiskt block som styr vårt land. Det råder knappast någon tvekan om att det politiska landskapet håller på att målas om i Sverige, liksom runt om i övriga världen. Den ”kaos-fas” vi just nu befinner oss i skulle kunna förstås utifrån vetenskapshistorikern Thomas Kuhns berömda teori om paradigmskifte. Teorin kan även erbjuda en viss prognos över vad vi har att vänta.

Kanske nådde det nuvarande politiska paradigmet sin kulmen2014 då Reinfeldt talade till folket om att ”öppna era hjärtan!” I ett slagförändrades den politiska debatten från att ha handlat om välfärd till att handla om migration. Reinfeldt yttrade, som respekterad statsminister och därmed tung auktoritet, att vi inte skulle ha råd med så mycket annat än migration under en lång tid framöver. Därmed satte han normen och agendan för vad som skulle uppfattas som rätt och fel i den kommande politiska debatten. Dessa ord blev nu ett axiom för paradigmet och kunde även ses som ett bokslut över de två Reinfeldt-regeringarna.

Normer kan dock påverka människors beteende och därmed samhällsutvecklingen, endast om de flesta bekräftar normen. Inom socialpsykologin finns fenomenet ”Informative social influence” vilket innebär att människor följer auktoritetsfigurers åsikter och beteende för att de tror att auktoriteten sitter inne med den rätta kunskapen. Det kan för många vara betydligt mer bekvämt att följa redan färdiga sociala scheman än att söka efter fakta och sedan forma sina egna åsikter.  

 Att agera i enlighet med rådande ordning och bekräfta paradigmets axiom kan även vara överlevnadsstrategier för individen, vilka kan beskrivas med fenomenet ”normativt socialt inflytande”. Det innebär att vi ger vårt stöd till de normer och värderingar som gör oss accepterade av andra. Därmed undviker vi också att bli bortstötta.

Att bekräfta ordningen i det rådande paradigmet eller att lyda en auktoritetsfigur är per se varken bra eller dåligt. Utan viss form av lydnad eller konformitet i samhället skulle kaos uppstå. Ett modernt och ”högt utvecklat” samhälle är uppbyggt på att folket agerar i enlighet med lagar och normer. Vi har i Sverige sedan barnsben lärt oss att lyda lärare, föräldrar och andra auktoriteter. Vi har lärt oss att stå i kö och att komma i tid. Om vi sa något avvikande som barn blev vi oftast tillrättavisade och uppmanade att anpassa oss till den rådande ordningen. 

Ett paradigm stöter till slut på anomalier som inte låter sig lösas med rådande politik

Ett paradigm och dess ordning stöter dock till slut på problem som inte låter sig lösas inom ramen för de antaganden som råder inom paradigmet. Överfört till den nutida situationen kan uppkomna problem inte lösas genom att fortsätta med den inställning och politik som förts hittills. Denna typ av problem kallar Kuhn ”anomalier”, medan svenska politiker har valt att tala om”utmaningar”. I det nuvarande paradigmet har det dykt upp anomalier såsom kostnader för migrationen, identitetspolitiska förvirringar, islamism, terrorism, klanstrukturer och hedersrelaterat våld.

De som först påtalade dessa anomalier blev inte sällan betraktade som obekväma dissidenter. Eftersom det enligt forskningen ibland bara krävs en enda dissident för att bryta konformiteten hos en population, är det viktigt att dissidenterna blir nedtystade eller i alla fall förklarade som mindre vetande.  De kan bli kallade populister, konspirationsteoretiker eller andra epitet – och även bli utstötta för att statuera exempel på vad som händer när ordningen i paradigmet ifrågasätts. Anomalierna kan därmed temporärt skjutas åt sidan och negligeras – men efter hand, när de blir alltför påtagliga är de till slut omöjliga att bortse från.

Efter kaos-fasen väl inletts, finns ingen återvändo – paradigmets öde är beseglat.

Ledande politiker blir därmed tvungna att koncentrera sig på de oundvikliga anomalierna. Några av dessa är av sådan karaktär att de inte går att lösa inom ramen för paradigmets grundläggande antaganden. När politiker och debattörer inser detta hamnar paradigmet i kris. Den rådande ordningen i paradigmet börjar då ifrågasättas, eftersom den inte längre kan förklara och komma till rätta med centrala företeelser i samhället. I det här läget uppstår en kamp mellan dem som vill bryta sig ur paradigmet och dem som vill bevara det. På detta stadium är dock enligt Kuhn paradigmets öde redan beseglat. Det kommer att överges, vilket sker genom en revolution.

I detta skede finns inte längre ett rådande paradigm och politiken befinner sig i ett kaotiskt läge där olika möjliga paradigm tävlar om att bli det nya dominerande. Det är här vi står idag utan ny svensk regering och med en allians i spillror. Får vi tro Kuhns teorier bör ett paradigmskifte vara i sikte.

Att en sådan vändpunkt skulle kunna innebära obehagligheter är inte helt osannolikt. Det kostar på att leva alltför länge i blindo och ignorera växande anomalier. Vi kan se vad som har börjat ske i Frankrike nu, med de ”gula västarna”. När ”vanligt folk” börjar känna av konsekvenserna av förd politik, växer en opposition mot rådande ordning och det letas efter nya auktoriteter att följa, som tar folkets oro för anomalierna på allvar.

”Kaos-fasen” kan bli mindre dramatisk i Sverige, men vem vet vad vi har att vänta när ”kampen om de begränsade resurserna” hårdnar. Att en vändpunkt kan innebära en brytning med höger-vänster-skalan har vi redan sett tecken på. Kanske krävs det att ett par partier ska åka ur riksdagen vid det extraval som tycks komma allt närmare, för att skiftet ska inledas och därmed ta oss in i ett nytt politiskt paradigm.

Erika Ohlsson

Opponering på en av de MSB-finansierade genusforsknings-studierna

ledarsidor opposition

Bakgrund

Under den senaste tiden när stora bränder härjat och härjar i Sverige har tydliga brister i det svenska brandförsvaret aktualiserats. Bristerna har resulterat i att enorma mängder skog helt i onödan har brunnit upp och att vi istället har fått kalla in kostsam hjälp ifrån andra länder. Kostnadsbesparingar har varit motivet till nedrustningen av brandförsvaret – samtidigt som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har lagt stora summor på forskningsanslag till ett antal studier kring genus.

MSB har uppenbarligen prioriterat att fördela 26 miljoner av myndighetens begränsade resurser på dessa genus-studier i stället för inköp av till exempel adekvat utrustning för brandbekämpning. Vad har vi då fått för våra skattepengar i form av dessa studier? Nedan följer en översiktlig genomgång och analys av en av de aktuella genusstudierna – ”Genus, risk och sårbarhet”. Analysen som följer fokuserar på metod, urval, validitet, resultat och nytta.

Sammanfattning

Författaren av rapporten, genusforskaren Mathias Ericson* har som enskild forskare fått möjlighet att skriva fram ett problemområde och föreslå en forskningsinriktning. Den studie han sökte och fick medel för bygger vidare på Ericsons tidigare forskning om betydelsen av maskulinitetsnormer inom organisationer som hantera risker, med ett specifikt fokus på räddningstjänst och brandmannayrket.

”Rapporten beskriver hur ett genusperspektiv kan bidra till kunskap om hur begreppen risk och sårbarhet används inom krisberedskap. Studien undersöker hur genusbaserade normer och maktordningar befästs i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser, men även hur genusordningar utmanas och perspektiven kan breddas på vad som är en kris, vem som agerar och vad som är skyddsvärt”

Metod

Studien är utförd med kvalitativ metod – genom observation och intervjuer.

Kvalitativ metod innebär insamling av data genom att man söker kunskap och förståelse främst genom observationer och intervjuer – till skillnad från kvantitativ metod som är insamling av siffermässig data eller kvantifiering av data till siffror. Resultatet av en kvalitativ studie är beroende av forskarens tolkningar av insamlad data och därmed dennes objektivitet eller subjektivitet.

En kvalitativ studies resultat är som sagt beroende av forskarens tolkningar av datainsamlingen. En persons tolkning kan sällan vara helt objektiv men kan vara mer eller mindre subjektiv. Ericson som i det här fallet är tolkaren, skriver följande om sig själv: ”I min forskning har jag med utgångspunkt i feministisk teori, kritisk maskulinitetsteori och kultursociologiska perspektiv intresserat mig för räddningstjänst, risk och krishantering.”* Här får vi alltså lite information om vilka glasögon som är på vid observationerna, intervjuerna och tolkningen av insamlad data.

Urval och validitet

Urvalsförfarandet av undersökningsdeltagarna till intervjuerna gick till på följande vis:

”När jag bett om en intervju har jag förklarat att jag haft ett särskilt fokus på genus, vilket lett till att jag främst fått kontakt med personer som var intresserade av vad ett sådant perspektiv skulle kunna tillföra. Jag har intervjuat 13 personer som arbetade med krisberedskapsfrågor inom kommun, länsstyrelsen eller MSB”. De som intervjuats var mellan 30-50 år. Två män och 11 kvinnor”

Urvalet av undersökningsdeltagare har därmed i det här fallet skett genom ett så kallat tillgänglighets–urval, vilket kraftigt kan begränsa validiteten. Handplockade urval bör alltid eftersträvas där så är möjligt.**

Urvalet i en kvalitativ undersökning ska vara representativ för populationen. Populationen antas i det här fallet vara – alla de individer som arbetar med krisberedningsfrågor inom kommun och länsstyrelse och MSB. Av dessa har alltså bara personer som redan tycker att det är viktigt med ett genusperspektiv anmält sig – tretton personer totalt, varav elva kvinnor och två män. Undersökningsdeltagarna kan därmed knappast anses som representativa för populationen.

Även könsfördelningen på undersökningsdeltagarna kan vara en bakomliggande faktor som påverkar resultatet i studien. Att det är 85% kvinnor och 15% män som deltagit i studien kan anses något paradoxalt – då Ericsons hela utgångspunkt för studien grundar sig på antagandet att det råder brist på jämlikhet mellan män och kvinnors representation i utarbetandet av risk och sårbarhetsanalyser.

Resultat

Genom hela rapporten och inte minst i resultatdelen förekommer påståenden som helt saknar uppbackning i form fakta och referenser till förslagsvis, naturvetenskap eller psykologi, vilka utgör vetenskapliga grundstenar i studerandet av människan och dess beteende. I stället görs olika påståenden med stöd av slagord eller genus-värdeord och fraser som är internt skapade inom genus-sfären, såsom – ”maktordningar”, ”genusordningar” och ”kritisk maskulinitetsforskning”. Dessa ord och fraser utgör intern-fakta och interna sanningar som sedan refereras till i cirklar inom genusforsknings-grenen.

Efter att med en utgångspunkt i feministisk teori, kritisk maskulinitetsteori och kultursociologiska perspektiv ha observerat en verksamhet och intervjuat elva kvinnor och två män, som valde att bli intervjuade i studien för att de tycker att det är viktigt med ett genusperspektiv i verksamheten – har Ericson kommit fram till följande resultat:

”Sammantaget visar studien att genusordningar behöver knytas till verksamhet och till vilka former av kompetenser som ger status inom detta fält. Kopplingen mellan genus, risk och sårbarhet är tydlig i vilka former av professioner som engageras och får inflytande. Fältet orienteras mot professioner som är starkt färgade av maskulina normer, så som militärer, poliser och räddningstjänst.

En av studiens övergripande slutsatser är att genusperspektiv inte ska ses som något som läggs till eller ska tillföras, utan bidraget är istället att lyfta fram att genusordningar utmanas och synliggörs i det arbete som redan pågår. Studien kan förhoppningsvis sätta ord på igenkännbara spänningar och mekanismer.”

Samhällets resurser är begränsade och frågan är – om ca 8 miljoner kronor*** av våra skattepengar ska användas till att en genusforskare ska befästa sina pseudovetenskapliga teorier, i en studie med tveksam validitet och ett resultat vars nytta för myndigheten starkt kan ifrågasättas.

Klicka här om du vill läsa hela artikeln om MSB på Ledasidorna.se

Referenser

Författaren: https://www.gu.se/omuniversitetet/personal?userId=xermat *

Rapporten: https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/28491.pdf

Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi – att låta en värld öppna sig. Stockholm: Liber **

Hassmén, P. (1999). Att författa en vetenskaplig rapport. Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Har sökt information från MSB om den exakta storleken på anslaget denna studie beviljades men har ännu inte fått något svar. Summan 8 miljoner är baserad på vad liknande genus-projekt har fått i anslag. ***

Min opponering på en av de MSB-finanasierade genusforsknings-studierna

Klicka på bilden med text i för att komma till Ledarsidorna.se och läsa min ”opponering” i artikelform på en av de Genusforsknings-studier som MSB finansierat. Opponeringen kommer längre ner efter en text av Johan Westerholm med bakgrundsfakta kring MSB.

opponering ledarisdorna